Hipp hipp hurra!! 20-års jubileum
Stiftelsen Hjälp Margit Hjälpa firar 20-års jubileum!
Här får du veta hur det började.
Vi hade som familj flyttat hem till Sverige och vi behövde en ”plattform” för att gå vidare i det stora hjälparbete som vi byggt upp på Sri Lanka och i Indien. Vår hemförsamling i Falköping hade hitintills tagit emot och skickat vidare alla gåvor och bidrag till våra center på resp. platser. Men nu skulle vi jobba utifrån Sverige.
För 20 år sen träffades några intresserade och inspirerade personer i Oskarström för att ta beslut om att lägga in en ansökan om att grunda stiftelsen Hjälp Margit Hjälpa.
Idén kom från den dåvarande direktorn på Erikshjälpen, Roland Nelson.
Kerstin Gustavsson, en eldsjäl som många av er känner till, var då vår kontaktkvinna i Sverige och förblev det ända fram till sin alltför tidiga bortgång.
Stiftelsen, med 90 000 nummer, var en nödvändighet för att kunna fortsätta samla in medel till den verksamhet som pågick på Sri lanka och i södra Indien sen många år. Det är 52 år sen den första lilla flickan fick hjälp på Sri Lanka och 32 år sen vi började verksamheten i Indien.
Efter det att vi flyttat hem till Sverige har Margit eller någon i styrelsen besökt våra projekt för att ge er som stöder arbetet en sann och verklig bild av vad som händer. Många, många volontärer och givare har också besökt våra center under årens lopp.
TACK, TACK, TACK, till er alla som stöttat verksamheten i både 1, 2, 5 eller 30 år. Utan er hade det ju inte funnits skolor, fadderbarn, äldrevård, center för funktionshindrade etc. Vi hoppas att ni upplevt glädje när ni fått breven som berättar om allt det som händer långt där borta.
Det har handlat om att rädda liv och att hjälpa enskilda och familjer en bit framåt på vägen. Detta har du varit en del av och bidragit till. Vilken förmån, vilken glädje!
/Margit
Samanthy är bara en av de tusentals barn som fått hjälp.
Här är hennes egen berättelse:
Jag heter Samanthy och är 28 år gammal. Jag är enda barnet. Mamma var 35 år när hon gifte sig med min pappa, 37 år, som var en guldsmed. Allt var frid och fröjd från början. Men snart fick pappa problem i sitt arbete. Han kunde inte utföra det som kunderna önskade. Min mamma blev illa behandlad av min pappas släkt. Jag var då 3 år.
En dag orkade inte min pappa längre. Han drack gift, hoppade i en brunn och tog mig med. Min mamma skrek på hjälp. Då kom en ung man springande, hoppade ner i brunnen och räddade mig.
Min far dog. Min mamma och jag fick flytta in hos min mormor som bodde i Nuwara-Eliya i endast ett rum. Mat för dagen var ett stort problem så min mamma sökte efter ett jobb. Hon lyckades få ett jobb i en katolsk skola där man hade ett stickeri. Man stickade koftor på beställning. Min mamma fick inte mycket betalt. Det tog lång tid att sticka en kofta.
En dag kom det två kvinnor från Smyrna och hälsade på. Dom var socialarbetare. De såg hur fattigt och besvärligt vi levde. Vi fick omedelbart hjälp med en matkasse. Så småningom fick jag bli fadderbarn och kunde gå i skola.
Under många år fick jag vara fadderbarn och därefter hjälp till högre studier.
Idag har jag en anställning som lärare i ICT ( Information Communication Technologi) Just nu räcker min lön till att ta hand om mormor och mamma som varit mycket sjuk.
Varmt Tack till min fadder och all personal på Smyrna. Utan er hade vi tre kvinnor, mormor, mamma och jag varit helt hjälplösa. Mitt mål är att så småningom kunna hjälpa ett barn på samma sätt som jag fick hjälp för omkring 20 år sen.
/Samanthy
Vi i styrelsen kommer att fira vårt jubileum på många olika sätt bl.a. med samlingar, försäljning av lotter, julkalender på Facebook o.s.v.
Om du vill uppmärksamma vårt 20-årsjubileum så kan du skicka en gåva och märka den med, ”20 år”.
Vänlig hälsning
Stiftelsen Hjälp Margit Hjälpa
