🎄 Julhälsning 2017 🎄

Till alla er i vårt avlånga land som stöder Insamlingsstiftelsen Hjälp Margit Hjälpa.

Indien! Indien! Indien! Indien fascinerar, irriterar, gör en glad, arg, orolig, ja, det finns ingen gräns för alla känslor som väller fram på en och samma gång. Jag älskar detta land med alla sina dofter, maträtter, språk, folkslag och stammar.  

Jag kom hem från Indien för ett par veckor sen. Jag har bott där i många år, jag har åkt dit många gånger, men varje gång så blir man lika förvånad över att detta stora land med över en miljard invånare kan funka. Tågbanorna över hela Indien, tack vare engelsmännen, fungerar, och tågen blir modernare med bra sov- och restaurangvagnar. Busstrafiken har blivit bättre och idag kan man åka express sovbuss från Chennai till Ooty. Du stiger på vid kvällstid i Chennai och är framme i Ooty på morgonen, utvilad och förhoppningsvis pigg.

P.g.a. att jag numera har svårt att gå så höll jag mig mest i Ooty på Smyrna Home. Från morgon till kväll kom det besök. Det var styrelsemedlemmarna i Stiftelsen Smyrna Fellowship, det var fadderteamet, personalen från bageriet, handikapp centret New World, trädgårdsarbetarna och alla barn och ungdomar som får stöd från er alla. Deras berättelser var intressanta, gripande och ofta vällde tårarna fram när man fick ta del av deras dagliga kamp.

Alla, alla, framförde sina tack till er som de inte känner men tänker på och värderar så högt.

Det som grep mig mest var när 40 ungdomar som gör sina högre studier mötte upp på lördagen. Vi drack te, åt bullar från bageriet och sen berättade de om sina studier, sin dagligakamp för att få det att gå ihop.

Smyrna ger, tack vare era gåvor, Hjälp till Självhjälp.

Ni som stöder Stiftelsen Hjälp Margit Hjälpa kan försäkra er om att med era gåvor sker under.  Barn, ungdomar, sjuka, barn med funktionshinder, äldre, ja, alla får ett stöd, ett hopp att kunna gå vidare.

Tack vare en duktig personal med stora, varma hjärtan kan vi fortsätta dag efter dag.
/ Margit

I oktober var jag och min sambo Håkan på Sri Lanka. I nästan två veckor besökte vi Smyrna Fellowship i Nuwara-Eliya. Vi fick vara med om många intressanta händelser.

En dag följde vi med Shanti, som arbetar i sponsorteamet, till Ragala för att hälsa på en 16-årig flicka vid namn Karthiga. Hon hade precis fått en toalett skänkt av Stiftelsen Hjälp Margit Hjälpa. Kyrkan i Ragala hade också bidragit med pengar så att toaletten även kunde innehålla ett tvättrum.

Flickans familj bodde långt uppe i bergen, så det gick inte att ta sig dit med bil, utan vi fick åka i tuc-tuc med erfarna förare. När vi hade åkt en liten bit så förstod jag varför. En liten serpentinväg som mest bestod av stenar, eftersom gruset regnat bort, slingrade sig uppåt mellan teplantagen. Det blev VÄLDIGT skumpigt! Cirka 50 minuter tog färden. Vi passerade bara någon meter ifrån teplockarna med sina säckar fastbundna på huvuden. Naturen var fantastiskt vacker!

Jag frågade Shanti hur man vet vilka blad som ska plockas och då sa hon till chauffören att stanna så hon kunde visa mig. Tydligen hade hon jobbat som teplockare ett tag, så nu vet jag också hur man gör.

När vi kom fram blev vi mottagna av Karthiga, hennes mamma, lillebror och lillasyster. Vi fick klättra försiktigt ner på några stora stenar för att komma fram till boningshuset. Dagen innan hade lillasystern trillat just här och brutit armen.

Vi blev inbjudna i huset och fick sitta på plaststolar medan de serverade oss te, chokladkaka och bananer.

Karthiga var väldigt tacksam över att ha fått en egen toalett. Tidigare hade hon och hennes syskon varit tvungna att gå långt iväg för att göra sina behov ute i naturen.

Hon berättade att det gick bra för henne i skolan och att hennes önskan var att få bli revisor. Flickans mamma tackade oss flera gånger och berättade att när hennes man dog för tre år sedan så hade hon och hennes tre barn blivit utfrusna från mannens familj. De var nämligen hinduer och tyckte inte om att Karthigas familj hade blivit kristna. De var tydligen väldigt avundsjuka för att de hade fått så mycket hjälp av kyrkan. När mannen blev sjuk var huset inte riktigt färdigbyggt, så kyrkan hade hjälpt till att laga så det åtminstone inte skulle regna in.