Räddad från spetälska
”Dom kom stretande uppför backen till Smyrna Home, den lilla familjen, mor, far och en flicka. På avstånd märkte jag ingenting särskilt, tänkte bara för mig själv, jaha, där kommer ännu en hjälpsökande.”
Jag var egentligen på väg in i huset. Det var söndag, man ville ha lite lugnt om möjligt. Hade varit så långa dagar med så mycket nöd och elände. Jag kände att man behövde hämta kraft inför den kommande veckan. Ville också ha lite tid med familjen. Men jag stannade till och inväntade den lilla gruppen. Mannen tycktes gå dåligt och stödde sig emellanåt på kvinnan. Men den lilla flickan sprang och dansade vägen fram när hon fick syn på mig. Innan jag visste ordet av hoppade hon upp på mig och slog armarna kring min hals. Aldrig hade jag sett ett okänt barn gjort så förr. Hon var absolut fri och ohämmad, skrattade och tryckte sig tätt intill mig. Jag höll om hennes beniga lilla kropp. Vilka var dessa och vad ville dom?
Kvinnan och mannen som nu också nått fram till flickan och mig såg verkligen sjuka och utarmade ut. Jag förstod också varför mannen släpat fötterna. Han saknade tår och kunde därför inte gå normalt. Han hade inte heller alla fingrar, näsan var insjunken och likadant kinderna. HAN HADE SPETÄLSKA! Detta som jag läst om i bibeln och hört om i söndagsskolan. Berättelsen om de 10 spetälska som sökte hjälp hos Jesus. De som hade spetälska blev inte insläppta i samhället. Fick leva på vad folk slängde till dem.
Även i Indien finns byar där bara spetälska får bo. Oftast är det en organisation som tar ansvar för dem. Ger dem arbete, t.ex. att göra kvastar. De flesta är rädda för dom som har spetälska. Spetälska är luftburet och smittas genom andning. Eftersom inkubationstiden är lång, kan vara många år, så upptäcker man inte sjukdomen förrän det är för sent. De fattiga som sover i små skjul, tätt intill varandra, smittar t.ex. barnen. Idag kan man genom ett blodprov se om barnen är smittade och ta hand om dem medan föräldrarna får behandling. Det finns olika typer av lepra, som det numera kallas, och behandling sker därefter. I korthet kan sägas att lepra bakterien angriper huden och man förlorar känseln. Problemet är de skador som sedan uppstår när man stöter emot eller slår emot något. Det blir ett sår och det läker inte. Det finns hjälp att få idag på de flesta platser. Sedan 1940 finns inte spetälska i Sverige.
Lilla Priya fick stanna på Smyrna Home enligt föräldrarnas önskan. De hade kommit till staden där vi har vårt center, för att tigga. Någon hade sagt, gå till Smyrna där kan ni få hjälp. Föräldrarna fick stöd på många sätt men måste återvända till den by där de bodde. Så länge de levde kom de regelbundet och besökte Priya och gladdes åt hur hon utvecklades, gick i skola o.s.v. Så småningom fick Priya ett jobb i en fabrik som tillverkade T-shirtar. Där träffade hon sin man och nu har de en liten dotter som heter Rakel. Det är en stor glädje att träffa dem varje gång jag är på besök på Smyrna.
Vi är tacksamma för de gåvor vi får som gör att vi kan fortsätta verksamheten, både på Sri Lanka och i Syd-Indien.
Varma hälsningar,
Margit Stefansson